Insättningsgarantins historia

Dela

Naturligtvis är det bra för oss småsparare att våra sparkonton och våra andra bankkonton skyddas av en statlig insättningsgaranti, men varför infördes garantin egentligen? Var det för att staten vill vara snäll mot oss ”vanliga” människor eller handlade det om något annat? Det här kommer du nu att få svar på här på insättningsgaranti.com.

Därför infördes insättningsgarantin

År 1996 infördes insättningsgarantin i Sverige efter ett EU-direktiv som innebar att EU-länder var tvungna att stärka skyddet för allmänhetens insättningar, dels för att vi stackars småsparare skulle våga spara pengar på banken och dels för att ett sådant skydd ger stabilitet i ekonomin. Det handlade alltså inte alls om att staten ville vara snäll mot spararna utan snarare om samhällsekonomin i stort och om bankernas stabilitet, för om ingen skulle våga sätta in pengar på banken skulle bankerna gå i konkurs, något som skulle ge katastrofala följder för samhällsekonomin.

Ersättningarna höjs

Kravet när det gäller insättningsgarantins minimibelopp för maximal ersättning var ”bara” på 20 000 Euro när garantin ifördes, men under finanskrisen 2008 höjdes minimibeloppet till 50 000 Euro. I Sverige, liksom i flera andra EU-länder, är staten emellertid generösare än så. Så här har den svenska insättningsgarantins maxbelopp sätt ut under årens lopp:

  • 1996: 250 000 kr.
  • 2008 (31 oktober): 500 000 kr.
  • 2010 (31 december): 100 000 Euro.

Nya EU-regler för insättningsgarantin 2015

I år (2014) beslutade EU om nya regler för insättningsgarantin som ska börja gälla 2015. Den enda märkbara skillnaden för oss småsparare är att ersättningen måste betalas ut inom 7 dagar istället för inom 20 dagar, vilket såklart är bra.